Pang pang i Pyongyang!

Titel: Ten Zan – The Ultimate Mission

År: 1988

Land: Nordkorea/Italien

Genre: Action

Publik: Daniel, Andreas

Handling: Två amfibiebåtar glider ur vattnet och upp på stranden. Fordonen bemannas av ett flertal soldater med spända käkar som stirrar stint framför sig. De fortsätter uppför en kulle för att slutligen nå en höjd som överblickar en liten by. Byborna observerar soldaterna på avstånd men avvaktar. Soldaterna rullar ner ett par tunnor längs med kullen som slår i fasadväggen på ett av husen. Byborna avvaktar. En man med kamouflagekläder, vit polotröja och kulspruta kliver fram och ler brett. Byborna avvaktar. Plötsligt, och kanske inte jätteöverraskande för de retarderade byborna, så rasslar kulsprutan och tunnorna exploderar. Nu inser de att det inte var glassbilen som kom utan något betydligt värre. De springer i vild flykt och soldaterna stormar ner för kullen. Slakten är total. Inte en kruka eller välfylld salladsskål kommer undan. Det flyger lerskärvor, paprika och spenat omkring hursomhelst i luften, allt eftersom soldaternas vapen sågar sig igenom de olika husgeråden och maträtterna. De flesta byborna klarar sig undan, dessvärre får soldaterna med sig en kvinna därifrån. Vad ska de med henne till?

De blir upp till de två hjältarna Ricky och Lou Mamet att reda ut. De tillhör nämligen organisationen FSR (Final Solution Research). Ricky har erfarenhet från tre år i främlingslegionen, och om man kombinerar det med Lous erfarenhet från balettskolan i Ryssland så klarnar det såklart om varför just de blivit utsedda att leda en kidnappningsutredning. Professor Larson från Litauen misstänker att kvinnorna används till hemska experiment. Tydligen så säljer skurkarna extrakt av djur till länderna omkring dem. Under de olika experimenten visade sig att om man utvinner ett ämne ur kvinnor och kombinerar det med den sällsynta och hornlösa hjorten så kan man skapa supermänniskor – Übermenschen!

Professor Larson är stressad och oroad så hjältarna skrider till verket. Men var är kvinnora? Och hur ska de hitta dem? Och om efterforskningarna leder dem till sitt mål, hur ska de då lyckas frita dem på ett säkert och effekttivt sätt? Enkelt: Man hoppar in i en jeep, sätter på sig solglasögon och med hjälp av granater och maskingevär så åker man runt och spränger hela landet i bitar. Sedan faller kvinnorna ner i famnen på dem och dagen är räddad.

Minnesvärda scnener: Det används en hel del krut i denna rulle. Det som imponerade på oss mest var att de två hjältarna aldrig bar med sig någon utrustning eller vapen på sina strapatser. Så därför blev vi mäkta imponerade över hur herrarna lyckades dra fram flertalet stalinorglar (plus ammuniton) ur arslet varje gång det blev stressigt. De förvarade även handgranater, kalashnikovs, pistoler och gevär i detta utrymme. Men vi antar att de utbildar sina soldater väl i främlingslegionen.

Andra finfina scener var att bevittna hur dessa två hemliga agenter valde att färdas runt i detta stängda och hotfulla Nordkorea där soldaterna vaktar varenda kvadratcentimeter av yta. Enkelt: Den blonde, blåögde och två meter långe Lou Mamet löste problemet genom att sätta på sig sina solglasögon.

Det bör också påpekas att de flesta scener där Lou och Ricky var tillsammans men inte sköt folk så osade det av krampaktigt återhållen homosexualitet. Allt killarna ville var att rulla runt i sänghalmen men kanske protesterade nordkoreanerna när de granskade manus och det hela rann ut i sanden. Men känslan kunde de inte censurera! Man kan ju tycka att när nordkoreanerna ändå kollade igenom manuset så kanske de borde täppt till de cirka etthundratrettiofem logiska luckorna i filmen i övrigt.

Minnesvärda citat: Detta sades innan de skulle göra en ny räd. Det är för övrigt den enda referensen till filmens titel som nämns:

Lou: “It’s time. I see you at Ten Zan. That’s what the marines said when on Iwo-jima.”

Ricky: “The mountain of paradise, instead it turned out to be hell.”

Lou: “It was a way of saying good luck.”

Ricky: “I will see you at Ten Zan then.”

Omdöme: Gillar du jeepar, då är detta filmen för dig. De susar runt överallt, planlöst. Och gillar du exploderande hyddor, kulsprutor som avlossas från höften samt män i uniform så är detta verkligen filmen för dig. Denna film är kort sagt förvirrande i ett högt tempo. Det finns inte mycket logik, exempelvis: Professorn som gav hjältarna i uppdrag att reda ut mysteriet var i själva verket en bov, och i och med att han lät sig avslöjas så gick det åt helvete med hans planer.

Ytterligare fullkomligt briljant idioti är att skurkarna hade möjlighet att döda hjältarna, men lämnade dem istället i stort sett obevakade i lagerlokalen. Hjältarna misshandlade den enda mongoloida vakten och gick sedan därifrån.

Filmen är helt obegriplig från början till slut, men det fanns ett tillfälle i mitten av filmen då vi fick tänka om. Det var en scen när en ung kvinna lämnade sitt kontor. Man fick se henne passera genom olika futuristiska miljöer (antagligen en scen gjord i Nordkoreanskt propagandasyfte) Hon passerar högteknologiska kontorslandskap, enorma rulltrappor och märkligt upplysta parker. Plötsligt står vår hjälte, Ricky, framför henne. Han mördar kvinnan (kanske efter att ha våldfört sig på henne) och kastar liket i vattnet. Vad nu?! Är vår hjälte i själva verket en dubbelagent? Eller är det något djupsinnigt Dr. Jekyll och Mr Hyde-tänkande som ska ge filmen en extra dimension? Nä, kort därefter drar hjälten fram en till Stalinorgel ur arslet och spränger ytterligare en by. Ordningen återställd.

Visste du att: Vår blogg säkert kommer bli granskad i Nordkorea eftersom vi nämner dem vid namn?