torsdag 12 juli 2018

Aliens! Barbarer! Zombies! Jesus!


Titel: Apocalypse Rising
År: 2018
Land: USA
Genre: Religiöst drama/action
Publik: Daniel, Christian

Handling: På planeten Rathe pågår ett krig mellan två folk som kallas Ariels och Nepilates. Kriget startade pga ospecificierade religiösa motsättningar. Dessutom kryllar det av zombies på Rathe pga ospecifierade religiösa anledningar. Sex överlevare (5 Ariels och en Nepilates) flyr planeten för att kolonisera en ny planet genom att lägga en bra inavelsgrund och jobba utifrån det. De är alla starka personligheter: Mia är en spirituell ledare (som har med sig sin faders levande huvud i ett tygstycke), Magnum är en barbar med utomjordiska tatueringar som bland annat föreställer Jokern från Batman (tydligen är DC poppis på planeten Rathe), Thora är en barbar med två knivar, Beset är en barbar med en kniv, Phoenix är en barbar med basker och Karl är en barbarskurk. Deras skepp (som ser ut som en penis med fyra pungkulor) ballar ur och kraschar på Jorden. På Jorden föds en zombie-antikrist (som ej tas upp mer efter att den scenen visats) och påven rockar ett religiöst krig. Mitt i detta kaos landar de högt stående varelserna från Rathe och fokuserar väldigt intensivt på fortplantning. Dock dras de in i ett arkeologiskt mysterium vid Döda Havet som leder till att en zombiekult anfaller världen. Sen blir Mia en sorts messias genom att hugga huvudet av sig själv och använder sedan zombies för att hålla Jordens befolkning i schack. Just ja, det blev nån sorts showdown med Karl och hans jordiska häxakvinna innan dess. OBS: Massa spoilers i texten du just läst!!! Varning!!!


  

Minnesvärda scener: Apocalypse Rising är ett pärlband av osammanhängande men minnesvärda scener. Eller pärlband är fel beskrivning: Tänk dig ett snöre där någon trätt på en pärla, ett bildäck, ett hamsterkranium, en fiskpinne, en drömbild, ett kassettband, en Higgins-partikel, en ond aning osv. Ett helt osammanhängande snöre av grejer som inte alla riktigt fungerar i en film. Men låtom oss beskriva några scener: Rathianerna anländer på Jorden. De springer in i arkeologen India Jones (OBS! Fyndig glimten-i-ögat-tribute-easter-egg-humor) utgrävning. Magnum och Thora frågar direkt efter en bra plats för fortplanting. De får ett tips om att rakt framför alla arkeologer är en bra plats. De sätter igång. Alla arkeologer tjoar och tjimmar. Kul grej, tycker de. Samtidigt som de högljudda fortplantingsljuden ligger i bakgrunden så diskuterar de andra med India Jones (hehe, så jävla skön humor) om läget på planeten. Inga konstigheter. Samma sak händer sen i ett labb. Varför inte återanvända en bra idé? En mycket stark och förvirrande scen är när hjältarna irrar sig ner i ruiner på botten av Döda Havet som tömts pga oklara anledningar. Först går de förbi de många skeppsvrak (fiskebåtar, hangarfartyg, oljetankers) som nu ligger på Döda Havets botten som ju normalt sett är tätt traffikerad med sjötrafik. På sjöbotten finner de ett uråldrigt tempel där en zombiepräst klädd i en uråldrig svart kavaj håller låda med ett gäng zombies klädda i uråldriga jeans som har Jesus som fånge. Jesus är tydligen zombiernas frälsare men också människornas ibland. Det blir kaos och de springer runt i korridorer, livrädda tills de kommer upp till ytan igen genom att Mias farsas huvud trollar fram en dörr. Väl där så blir det fight! Det var också spännade att se när hjältarna kom fram till Jerusalem som såg ut som en ökenstad under antiken. Mot slutet av filmen blev det krig och då såg Jerusalem ut som en modern stad med skyskrapor men också som centrala USA's landsort med rednecks som åkte omkring i pickups och sköt vilt omkring sig. Mångfacetterad stad det där Jerusalem.



Minnesvärda citat: Arkeologen India Jones (tihi!) frågar var utomjordingarna kommer ifrån:
India: Where exactly are you guys from?
Thora: We are from Rathe. It's a planet in what you guys call the ”habitable zone”. Rathe is in Kepler 186-F of the Cygnus constellation.
India: I knew there was life there!



Omdöme: Detta har sagst ofta förut i denna filmblogg men nu kör vi igen: Apocalypse Rising är det sämsta vi sett. Totalt förvirrat, med usla skådisar och katastrofala effekter. Skavankerna försöker de maskera med ”humor” men det är ju lika lite skoj som en sån där rolig dassbok utgiven av Bert Karlsson på 80-talet. Filmens narrativ är helt ologiskt och binds bara samman med att de har samma skådisar som spelar samma karaktärer genom hela filmen. Förutom Mias farsas huvud som ibland är en riktig skådis, men ibland är ett huvud gjort i papier-mâché. Ofta i samma scen. Filmen blandar spänningarna i Mellanöstern, nekrofili, kristendom och boffervapen med samma elegans som en tjock gammal hund som slickar sig själv i röven.




Visste du att: Manusförfattaren till filmen, Gregory P. Wolk, har även skrivit boken The Dead S.I.T.E som filmen är baserad på. Den är säkert jättebra.





måndag 29 februari 2016

Världens Hoollabaloo i Himalaya


 
Titel: Yeti: Curse of the Snow Demon
År: 2008

Land: USA

Genre: Skräck/Slapstick

Publik: Andreas, Daniel, Johanna


Handling: Allting startade 1977. En expedition bestående av en skrämd pajas, en förvirrad sherpa med tomma hampakorgar på ryggen och en ledare med klart mongoloida drag pulsar runt på tretusen meters höjd i jakt efter något. De tar sig snart in i en grotta och innan vi vet ordet av så drar ledaren med klart mongoloida drag upp en revolver. Varför man bestyckar en man med klart mongoloida drag med en revolver är oklart, men fram åker den. Plötsligt ekar ett vrål i tunnelsystemet och fram träder en Yeti.



Vad är då en Yeti? Film-i-veckan-redaktionen gjorde självklart sin research innan filmvisningen och kom fram till följande: Ordet ”Yeti” härstammar från ”yeh-teh” och betyder ”Klippbjörn” på nåt språk. Rapporter om dessa varelser började komma in under 1800-talet i samband med britternas utforskningar av Himalaya. Yetin beskrivs som en stor och muskulös apliknande varelse. Den är skygg, går på två ben och tack vare sin vita päls är den svårupptäckt i fjällen. Yetin rör sig smidigt även i flera meter snö och på flera tusen meters höjd.
Därför blev vi förvånade när Yetin som framträdde i filmen såg ut som en smutsig trasmatta. Den flåsade som en astmatiker redan efter ett par steg och rultade fram som ett diskbråck på två ben. Oddsen var emot Yetin. Men tack vare usel datoranimation var han snabbt ifatt sällskapet och begravde sina huggtänder i dem.



Trettio år senare flyger ett gäng sköna ungdomar i trettioårsåldern med sin high school football-coach från USA mot Japan. Ekonomin i gymnasielaget är god. De bokar ett eget Boeing 747 och har råd att flyga via Himalaya, en omväg på tusentals mil. Men oturen är framme och det drar upp till storm. Planet störtar och Yetin är hungrig. Men som tur är så är Nepals Räddningssällskap på fötterna och har uppfattat att en 747 störtat i Himalayas berg. De skickar två personer (en amerikan och en annan amerikan som i vissa scener bröt på ryska) med helikopter som av oklara inte kunde flyga hela vägen fram till vraket. Kommer de hinna fram i tid?



Minnesvärda scener: Det haglar av bra scener. En av de bättre inträffar i samband med att planet är på väg att störta. Planet förlorar höjd och piloterna kämpar frenetiskt med återta kontrollen. Men ett berg dyker upp bland molnet och plötsligt har de förlorat bägge vingarna och stjärtfenan. Men piloterna är obotliga optimister och fortsätter försöka räta upp det lilla som återstår av planet.
När planet väl slår i backen sprutar det människor och metall åt alla håll. Förödelsen är olidlig. Coachen kläms fast, flera unga fotbollstalanger i övre medelåldern krossas i bråten. När röken väl lagt sig kliver en kille ut ur flygplanstoaletten och undrar vad det är som har hänt och varför inredningen är i sån oordning.
En annan fullkomligt fantastisk scen är när ett par överlevare från vraket bestämmer sig för att frivilligt bege sig in bland bergen för att hitta en kommunikationsradio och kalla på hjälp. De pulsar iväg och inom kort har de hittat radion. Dessvärre hittar också Yetin dem. Han sliter sönder en av de två personerna och äter upp allt utom en arm. Den andra killen lyckas smita in i en skreva. Dessvärre så har han brutit bägge benen i tumultet. Han löser detta på ett finurligt sätt genom att spjälka det ena benet med radion och det andra benet med sin kompis avslitna arm. Sen är det bara att traska tillbaka till lägret igen.

Minnesvärda citat: När planet störtat rör sig de överlevande runt i vraket och letar efter andra överlevande. De kommer slutligen fram till cockpit och ser piloten sittande fastspänd i förarsätet. Hans ansikte ser ut som om man slagit på en ketchup-flaska med en slägga och strösslat resultatet med glasskärvor. De sliter i piloten som kamphundar och undrar samtidigt hur han mår. Pilotens svar är föga överraskande: ”Not so good really.” Dessvärre avled piloten bara några sekunder senare ...



Omdöme: Man får hoppas att de här ungdomarna är fantastiska fotbollsspelare för deras överlevnadsförmåga är obefintlig. Låtom oss ge eder flertalet exempel:
  • När de kraschar planet och kliver ut i snön så är det första de gör att klaga över hur mycket de kommer att frysa ihjäl. Detta säger de samtidigt som de är omringade av små brasor och en mastig skog i bakgrunden.
  • Det dröjer inte heller många minuter innan fattar beslutet att knapra på liken av sina avlidna kamrater, trots att alla mycket väl vet hur köttkonsumtion påverkar klimatet.
  • När Yetin för första gången dyker upp vid planet och hotar gruppens välbefinnande föreslår gruppens ledare att de borde sova nu.
  • De försöker att fånga en kanin med en röd resväska.
  • När Yetin fångar en människa och springer iväg med henne skrikande över axeln in i skogen så förslår ledaren återigen att de borde sova nu. Överhuvudtaget så försöker de lösa de flesta hotfulla situationerna med att sova snutt. (Det bör även poängteras att det finns en räddningspatrull beväpnade med pistoler bara hundra meter ifrån där dramat utspelas. Men de sover också snutt.)
  • De låter gruppens psyko få behålla den vässade glasskärvan, och de förser även honom med en nödraketspistol. (Några minuter senare så skjuter psykot en kompis i ögat med pistolen och hotar gruppen med att skära sönder dem med hjälp av just glasskärvan).


Filmen är ett maraton av usla beslut och konstigheter. Förutom överdriven sömn så väljer de att slåss mot Yetin med vässade pinnar istället för de laddade pistoler de tagit med sig. De sitter ute och fryser ihjäl när de har en flygplanskropp med tak och väggar att vara i. De äter lik trots att de har både kaniner och choklad strösslat omkring sig.

Visste du att: Den här filmen har inte blivit Oscar-nominerad. Det beror på att flera av skådespelarna i filmen är svarta och Oscarsjuryn är rasister.



söndag 7 juni 2015

Ännu en frågelåda avklarad!

Frågelådan 4.0
Jösses vad många frågvisa filmälskare det finns där ute! Här är ett axplock av de miljarders biljoner frågor som skickades in:

Hej jag heter Per och är 48 jordsnurr gammal. Jag undrar vilken actionfilm med höns i huvudrollen som är bäst?

//Per J
Tortuna

Svar: Hej Per J! Tack för dig fråga! Du verkar vara en pigg 48-åring med glimten i ögat och hatten på sned. Och vi lyfter på hatten för dig. Hepp!

varför gör man inte film på radio. de är ju mycket bättre radio suger

Svar: Det finns film om radio. Som suger.


Hej
Har Helena Bergström medverkat i en film utan en scen där hon gråter och i så fall vilken?
Per

Svar: Den här.


Hallåj! Jag fick restskatt. Finns det någon film som tipsar om hur man kan smita undan den? :)
Ha det bäst!
//Annika

Svar: Ja det gör det faktiskt!


Hej, jag ska åka till Thailand i sommar, vilka filmer får jag inte missa där?
Vänligen
//Maja

Svar: Här får du ett potpourri av bra filmer som du får kika efter.

Goddag,
Vad skiljer en politisk thriller från en vanlig thriller?
Vid pennan,
//Gunnar

Svar: Spännande fråga Gunnar! Så här ligger det till: I en politisk thriller är det många svettiga pannor medan i en vanlig thriller så är det många svettiga bringor.

hej var monstret i Alien en snubbe i dräkt eller var han på riktigt som brorsan säger?
//Mangan

Svar: Monstret i Alien var en sten.

Heej, flimmeriveckan-reedaktionen. Nu harr det börrjat sticka i ena sidan och vääänster arrm bråkar. Vad otffgg

Svar: Oj voj! Kanske dags att slå på autocorrect.

Hej, jag kan se min grannes tv. Ska jag betala TV-licens då?
//Rodriguez

Svar: Kan du se fram- eller baksidan på TV’n? Det hänger lite på det förstår du.

Hej! Vad kostar det att göra en film?
Mvh//
Ralph von Falkh

Svar: Ibland jättelite.

Jag såg Star Wars igår?
//Peter

Svar: Det var som katten!

Jag skulle se på "Mega Force" men råkade fastna med min läpp-piercing i DVD-spelaren när jag skulle sätta i skivan. Så här kan jag väl inte gå runt?
Vänligen
//Anders Håkansson

Svar: OK först: Ta det lugnt! Andas, tänk på glada grodor och ta ett chill pill. Sen: Stoppa försiktigt in sladden till DVD-spelaren i eluttaget. Sen trycker du på eject på spelaren. OBS: Tryck för Guds skull inte på Play för du kan den slita av dig hela ansiktet.

Jag vill köpa en film-frisyr. Hur går jag tillväga?
//Albin

Bjud din frisör på bio. Sen kan du peka på den frisyr du vill ha så borde frisören kunna hjälpa dig med det hela. Tips på bra frisyrfilmer är den här, den här och den där.

Om man snabbspolar mjukporr, blir det hårdporr då?
//Annonym

Svar: Ska testa, lugna… japp!

Jag tror mig ha uppfunnit en tidsmaskin och planerar att resa till barbar-tiden. Vilka borde jag alliera mig med och vilka borde jag hålla på lång avstånd?
PS: Ska man ta med en flaska brun-utan-sol? DS
//Astrid Persson

Svar: Du bör alliera dig med den som har bäst theme song.

Min pojkvän säger att han fick klamydia pga att jag råkat sockra popcornen. Hur ska vi hitta tillbaka till varandra igen?
//Jonas

Svar: Strö antibiotika på popcornen nästa gång så ska det nog ordna upp sig.

söndag 31 maj 2015

Ställ dina filmfrågor, och få svar!




Nu har du chansen att ställa alla de där frågorna kring film som du går runt och bär på! Inga frågor är för dumma i huvudet!
Maila oss på filmiveckan@gmail.com.

Alla frågor som kommer in till oss kommer att läggas upp på vår blogg tillsammans med ett svar från vår kompetenta filmpanel.

Men du ... den bästa frågan belönas med en två veckors all inclusive på Mallorca! Ja, du läste rätt: Den bästa frågan belönas med ett signerat fotografi av oss på filmiveckan-redaktionen!

Så sätt i gång och skriv tills din digitala gåspenna glöder!

söndag 17 maj 2015

Beefcake Island!










Titel: Savage Beach
År: 1989
Land: Home of the Freedom Fries
Genre: Mjukporr/Action
Publik: Daniel, Andreas

Handling: I slutskedet av andra världskriget, då japanerna insåg att saker och ting antagligen skulle gå åt pipsvängen, bestämde det lokala befälet att de borde gräva ner allt guld de samlat på sig ner i ett decimeterdjupt hål på den ö som de snart kommer att förlora mot amerikanerna. Femtio år senare, men nu på Hawaii, springer de kvinnliga amerikanska specialagenterna Donna och Taryn runt med shorts uppkavlade så pass högt att det ser ut som kaki-string. De konfiskerar ananaser fyllda med heroin. Vad kan dessa två helt isolerade händelserna möjligtvis ha gemensamt? Jo, en av japanerna som grävde ner skatten för länge sedan slog även ihjäl pappan till en av specialagenterna, och hon kommer snart själv att krascha ett plan på den exakt samma ön som hennes pappa dog på. Utöver denna plot utspelar sig ytterligare trettio separata historier innehållande bland annat FBI-agenter på motorcyklar, samurajer, bilbomber, identitestkapningar och revolutioner i fjärran länder, som knyts ihop till en enda förvirrad och lättklädd film. Det här är Savage Beach.



Minnesvärda scener: När den kvinnliga undercover-agenten Miss Hamilton för första gången träffar den sexiga hunken till doktor lyckas regissören på ett ytterst raffinerat och sömlöst sätt flika in lite härliga sexuella referenser. Allt är väldigt subtilt, eftersom de egentligen pratar om utrustningen de ska använda på det uppdrag han har gett dem. Här nedan kommer ett utdrag:

Doktor Hunk: I want you to see the special equimpent that I have here …
Miss Hamilton: Well, we´re pretty isolated here and I don´t always get my share …
Doktor Hunk: Are you comfortable with a big guy …?
Miss Hamilton: They have their advantages …
Doktor Hunk: This baby is larger than most anything around …
Miss Hamilton: Well I am not as impressed with size … as I am of performance …
Doktor Hunk: Once it is loaded and cocked … all you need is a steady hand …

Och så här fortsätter den smidiga ordväxlingen i ytterligare hundra år innan de tillslut sätter sig i sitt lilla enmotoriga cessna-plan och flyger 400 mil till Marshallöarna på en tank bränsle.



En annan bra scen är när en skurk har stulit lådan som innehåller japan-guldet och lägger över det i en liten väska med läderrem. Guld är tungt och han ska såklart få publiken att tro på att han faktiskt anstränger sig. Han lyckas sådär bra när han haltar fram som en av de där babianerna ur ”Apornas planet” från 60-talet. Och så glömmer han att det är tungt varje gång han skjuter med sin pistol eller hoppar i båtar.




Minnesvärda citat: En av tjejerna sparkar upp dörren till kontoret och riktar sin 80-tals-helt-rätt-i-tiden-Uzi mot den intet ont anande skurken bakom skrivbordet och säger: ”Here´s my badge and here´s my warrent!” varpå skurken svarar med att dra fram en bössa och säga: ”Here´s my shotgun!” BOOM!


Omdöme: Savage Beach levererar många strutar per minut. Alltså väldigt många strutar. Faktum är att redaktionen kunde räkna till tjugosju stycken. Det är nytt rekord. Problemet var dock att tjugotre strutarna var av kvinnligt ursprung. Hade det istället varit en sånt stort antal barbröstade män i en och samma rulle, är sannolikheten stor att vi precis sett en barbarfilm. Och en barbarfilm innebär nästan alltid enorma pälsskor, ringbrynjor av silvrigt tyg och drakar av papp. Med andra ord så skulle vi då ha blivit bjudna på underhållning. Men de stackars tjejerna i Savage Beach möter inga drakar och demoner. Istället sätter de sig mest upp i sängar efter en god natts nakensömn, bubbelbadar tillsammans i en nakenpool eller nakenälskar i baksätet på en limousine med en charmig mexikan som representerade den Filippinska regeringen. Dessutom skådespelar samtliga inblandade som om de vore pyttelite lobotomerade. De verkar inte riktigt förstå varför de säger de sakerna de säger. Men när förvirringen blev för stor så lyfter en av tjejerna på tröjan och säger ”Tittut!”, och det är ju ett universellt språk. Nä, det här var ett slöseri på barbröstade tillfällen, och vi tvingas därför ge tummen ner. 



 Men finns det någonting bra med filmen då? Ja, definitivt. Exempelvis så figurerar här en japan med världens största hockeyfrilla. Det är så pass massiva mängder med hår per bildruta att självaste Chewbacca skulle titta ner i marken av skam. Det är även väldigt underhållande jaktscener eftersom ön som alla skurkar och hjältar jagar varandra på är ungefär lika stor som kuddrummet på dagis. Och när de smyger på varandra är det lite som på det lokala tivolit, när man slår en hammare på en skiva där det ploppar upp gummiråttor ur olika hål.




Visste du att: Den här filmen klarar Bechdel-testet trots att den innehåller mer bröst än en kinabuffé?


https://www.youtube.com/watch?v=TXmLABDP344