Handling: Vetenskapsmannen Akronas lyckas frambringa ett vapen men inser att det inte får hamna i händerna på ondska, det vore förödande. Oturligt nog anfaller den onde Zor och hans armé vid just precis det tillfället. Tajmingen kunde inte vara sämre. Turligt nog står hans dotter Mila och petar på lite provglas med bubblande vätskor. Akronas skickar då henne att hämta hans gamla elev, Ator. Han är den enda som kan rädda dagen. Hon lämnar slottet och beger sig ut i världen, men hack i häl finns Zors soldater. Hon skadas men tar sig ändå fram till smedjan där Ator står och kallsmider ett svärd. Han accepterar att hjälpa henne och tillsammans med Ators kinesiske vän, Thong, som ser ut som en mexikan, beger de sig tillbaka för att rädda Akronas och hela världen.
Minnesvärda scener: När Ator slogs mot en enorm orm var rätt skoj. Men ormens gummiliknande kropp och slappa underkäke som gungade i takt med Ators brottargrepp fick en att ifrågasätta om ormen var på riktigt. Även scenen när Ator manövrerade ett segelflygplan för att på så sätt ta sig över murarna till Zors slott var helt klart oväntad för både publiken och skurkarna.
Omdöme: ”Säck med skit” är det tre första orden som lämnar min mun när någon frågar om filmen är bra. Den var fruktansvärt långdragen och manusförfattarens idé om att göra Shakespeare av barbarer var illa genomtänkt. Situationen förvärrades ytterligare av att vår gästbloggare, Professor Martin, i ett drömliknande tillstånd yttrade orden: ”Det kommer nog ingen grisman” innan han sekunderna senare somnade sittande i soffan. Vi var alla uppgivna över hur man kan förvalta så mycket fin rekvisita, magrutor, lösmustascher och peruker på ett så dåraktigt sätt. Det hade ju kunnat bli en dynamitrulle.
Minnesvärda citat: Nix, de många och långa djupsinniga monologerna hade tagit upp allt utrymme på internet.
Visste du att: Vi antagligen inte kommer se mer av hjälten Ator på denna blogg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar