Kvadruppel-trubbel!

Titel: Hydra

År: 2009

Land: USA

Genre: Monsterfilm

Publik: Karl, Daniel



Handling: En ö har helt plötsligt poppat upp mitt i Egeiska havet och först på plats är givetvis ett gäng arkeologer, eller nåja, tre krukskärvsletare som kallar sig arkeologer. När en av dem i regnrusket ska bege sig till det så kallade baslägret snubblar han till på något och faller pladask så att glasögonen flyger all världens väg (glasögon är något som sådana där nördiga vetenskapsmän alltid bär, bra research där). "Jaha" tänkte vi unisont på redaktionen, snubbelhumor är ju inte så nyskapande. Men gissa om vi satte gäspningarna i halsen. Totalt ovetandes har vår glasögonprydde arkeolog snubblat över en gigantisk fyrhövdad vilt vrålande ödla. Kvicka läsare/gamla rollspelare har såklart redan gissat att det här är filmens hydra. Hydran gör så processen kort med två av tre arkeologer.

Ett halvår framåt i tiden anländer ett stort godsfartyg till ön. Med på detta har vi en stenhård kapten, en vesslelik affärsman med den obligatoriska lättklädda blondinen i sällskap samt tre rikemanstyper. I lastrummet finns dessutom fyra fastkedjade kåkfarare som undrande frågar sig hur de hamnat i en sådan här prekär situation. Planen är såklart att de tre rikemännen ska bedriva jakt på våra intet ont anande kåkfarare och en nyupptäckt ö är den perfekta skådeplatsen för ett sådant spektakel. Ingen (förutom den stenhårde kaptenen) anar dock att en av brottslingarna i själva verket är en gammal elitsoldat som kisande verkar ta hela situationen med ro när premisserna för den glada jakten förklaras. Kaptenen visar sig nämligen ha ett horn i sidan till vår kisande hjälte som beror på gammalt militärt groll.

Under själva jakten dyker den, för ett monster i 10-metersklassen, märkligt osynliga hydran upp i tid och otid och sliter sönder folk. Ingen av deltagarna tycks bli alltför överraskad eller alarmerad över denna joker i leken utan fortsätter glatt att jaga, jagas och bli uppätna. Inte förrän hjälten hittar ett gammalt Manowarsvärd i en grotta börjar han på allvar ta upp fighten med hydran. Ett par av kaptenens hejdukar har i och för sig i ett tidigt skede av filmen testat skjuta huvudena av hydran med sina k-pistar. Men utan kauterisering växer bara nya huvuden ut i ett rasande tempo. Pålitlige gamle Zeus har dock förutsett detta och välsignat tidigare nämnda Manowarsvärd med just den där +1 eldskadan som behövs för att stympa hydran för gott. Efter ett visst mått av slarv i form av nästan avhuggna huvuden lyckas så den käckt kisande hjälten fixa biffen och kan segla mot närmsta hamn med en vacker kvinna på armen.

Minnesvärda scener: När våra jagade kåkfarare hamnat i en sorts mexican-stand off med en av jägarna och faktiskt också hydran som på sedvanligt manér dykt upp helt oupptäckt kommer plötsligt den där tredje vilt skrikande arkeologen springande rakt igenom hela situationen till allas förvåning. Då hon inte setts till sedan öppningsscenen får man lätt intrycket att hon genom fantastiska långdistanstalanger klarat livhanken på ön i de månader hon varit ensam där genom konstant paniklöpning. Efter detta uppfriskande avbrott återgår resterande berörda till att diskutera huruvida de ska skjuta varandra eller det där flerhövdade monstret som glatt står och dreglar över denna oväntade buffé. En annan brutalt omskakande scen är när publiken får vet varför de fyra villebråden valts ut för denna makabra jakt. De hade nämligen begått brott som SOM TYP NÄSTAN LIKNAR BROTT SOM DE SOM JAGAR HAR BLIVIT UTSATTA FÖR! Diaboliskt! Chockerande! Och dumt!

Minnesvärda citat: Reseledaren för jakttrippen blir orolig när han hör att den kisande hjälten är en ex-Navy SEAL: "Guys like Nolan are trained to kill people with leaves and acorns."

Omdöme: Redaktionen blev något skeptisk då man redan efter fem minuter film hade bränt hela produktionskostnaden för de filmer som annars visas här på bloggen. Våra farhågor visade sig dock helt ogrundade. Det höga produktionsvärdet vägs dock upp av riktigt uselt skådespeleri och en story med fler hål än bröderna Daltons hattar tillsammans. Underhållningsvärdet är stort och redaktionen satt bitvis och kiknade av skratt över hur skådespelarna reagerar på vissa situationer. Hydrans förmåga att helt plötsligt bara dyka upp från ingenstans och det faktum att ingen verkar reagera med den skräckblandade förtjusning som annars är brukligt när man stöter på gigantiska sagomonster är även det en outsinlig källa till nöje och glada tillrop.

Visste du att: Det är högst osannolikt att stöta på en hydra i medelhavsmiljö då dess naturliga habitat är koncentrerat till magiska kungadömen, och den även där sedan länge ansetts utdöd på grund av oreglerad jakt.