Cage 2: Billy begins

Titel: Cage II

År: 1994

Land: USA

Genre: Action

Publik: Daniel, Andreas

Handling: Scott och Billy fick det stressigt i första filmen. Och vi hinner faktiskt inte mer än att trycka på play innan uppföljaren sparkar igång – ordagrant. Scott och hans kompis Billy handlar på den lokala affären. Scott är stel och konstigt högljudd och Billy är fortfarande på en mental nivå likvärdig med en tvåårig lobotomerad lämmel, men med spända muskler likt en hel hage med brunstiga tjurar. In störtar plötsligt ett tjog tjuriga asiater med hagelgevär, svarta trench-coats och solbrillor. De skjuter sönder alla vattenmeloner, honungsmeloner och nätmeloner i sikte. Även blod sprutar och de som inte faller i skydd, faller istället döda ner till marken. Billy skjuts med en bedövningspil och tuppar av. Asiaterna lastar upp hans enorma köttiga kropp på en lastvagn och rullar iväg honom. När Scott, som också varit medvetslös, vaknar till är hans vän borta. Han blir utom sig av vrede och förtvivlan och skriker konstigt.

Det dröjer inte länge innan vi förstår att den gamla döda slut-bossen från första Cage-filmen, inte alls är död. Visserligen blev han söndermosad av en arg Billy, men det ordnade han med en stödkrage och en makaber plastlist över bröstet. Men i vilket fall som helst så är slutbossen både arg och girig. Han tvingar Billy att delta i undergound Cage-fights och injecerar hans kropp med arg-sprutor för motivation.

Scott vägrar släppa taget om sin retarderade vän och tar hjälp av Interpol för att på ett mycket krångligt och omständligt sätt spränga denna olagliga spel-liga.

Minnesvärda scener:

I början av filmen, då Scott och Billy handlar i affären störtar det som sagt in asiater med hagelgevär och börjar skjuta. Billy knockas men vad gör Scott? Jo, precis innan asiaterna anlände stod Scott och dubbel-flirtade med två unga tjejer. Han gjorde bra ifrån sig och hoppades på Jackpot. När sedan kulorna började flyga så tog denna dekorerade Vietnam-veteran helt sonika tag i tjejerna och använde dem som mänskliga sköldar. De dog. Inte Scott.

Interpol, bestående av en asiat med fräsig pott-frisyr och en annan stum asiat med ett kvastskaft och träningsväska, tar på sig uppdraget att spränga de korrupta Cage-fighterna. När de springer in i Scott och hör han skrika ut sin förtvivlan över att hans kompis är borta, beslutar sig att skicka in Scott som en fighter för att på så sätt slåss match på match tills han slutligen möter Billy i ringen och således kan rädda honom. Men Scott kan ju inte bara vandra in i ringen, då kommer skurkarna känna igen honom. Interpol beslutar sig att klä ut honom så han smälter in i den ruffiga miljön. De sätter på honom peruk, mustasch och skägg så han ser ut som en skabbig pirat hämtat från ett barnprogram på någon dansk tv-kanal. Det ser horribelt ut, men lyckligtvis är det bara vi, och inte skurkarna, som uppmärksammar detta. Den lille Interpolagentens träningsväska görs det en stor affär av. Ingen får röra den, inte ens hans vänner, och han pryglar alla som vågar peta på den. Vad finns i väskan? Stora summor pengar? Hans avlidna frus aska? Hans porrtidningssamling? Nazistguld? Nä nä, när storskurken är på väg att fly i en helikopter så får vi svaret: I väskan finns ett raketgevär. Som sedan används för att sänka helikoptern. Smart drag att packa ned raketgeväret lille Interpolagent!

Minnesvärda citat: Scott som nu ser ut som en transvestit slåss för fullt i buren. Han går match mot en thai-boxare. Och precis som i alla andra matcher får Scott ordentligt med stryk i början. (en detalj som är obligatorisk när man får stryk i ringen är att stå med ryggen mot gallret och hålla armarna utsräckta åt sidorna. Sedan ska man greppa i järnstängerna och ta slag efter slag i magen samtidigt som man grimaserar illa.) Men som alltid vänder det plötsligt och Scott får övertaget och vinner. Men ibland tar Scott det hela lite för långt, något han insåg efter matchen:

”Man I didn´t meen to kill that little guy.”

(Tilläggas bör att Scott knockade alltså thaiboxaren. Efter det gick han fram och vred nacken av honom.)

Omdöme: Regissören verkar ha lyssnat på kritiken från föregående film. I en era då Karate Kid och Kickboxer gick varma i VHS-spelarna framstod dessvärre The Cage som ganska mycket snack och allt för få sparkar. Detta har han löst med råge. Här sparkas det, slåss och puttas konstant. De tar till och med in skådisar som inte ens pratar. Vi får se sköna snärt-sparkar i tajta byxor, dubbla roundhouse-sparkar och en kille som står i spagat och spänner magen. Vi får till och med se ett flertal gånger då hjälten springer med armarna rakt ut, likt när man leker flygplan, och knockar två skurar samtidigt. Det går så fort att filmen inte ens hinner runt ett hörn innan nästa gäng med arga ligister kastar sig fram och viftar. Det är power-människor överallt!

Men med den här filmen valde regissören även ett lite mörkare spår. Han gav Billy en vilja och en lite större hjärna, typ som ett plommon istället för valnöt. Billy får även bli kär och pussas på ett äckligt sätt. För första gången börjar Billy ifrågasätta varför han måste vrida sönder armar och krossa skallar i ringen. Den dåliga ljussättningen bidrar även till den mörkare stämningen. Om den förra filmen var Läderlappen och Robin så är den här Batman Begins.

Så det blir ett bra betyg och vi uppmanar er att se den. (Man behöver inte nödvändigtvis se den första för att se denna, det är inte Bourne-filmerna).

Visste du att: Trots att regissören antydde en uppföljare i slutet av Cage II, har det dessvärre inte kommit någon. Vi längtar så efter Cage 3: Billy Rises.