måndag 29 februari 2016

Världens Hoollabaloo i Himalaya


 
Titel: Yeti: Curse of the Snow Demon
År: 2008

Land: USA

Genre: Skräck/Slapstick

Publik: Andreas, Daniel, Johanna


Handling: Allting startade 1977. En expedition bestående av en skrämd pajas, en förvirrad sherpa med tomma hampakorgar på ryggen och en ledare med klart mongoloida drag pulsar runt på tretusen meters höjd i jakt efter något. De tar sig snart in i en grotta och innan vi vet ordet av så drar ledaren med klart mongoloida drag upp en revolver. Varför man bestyckar en man med klart mongoloida drag med en revolver är oklart, men fram åker den. Plötsligt ekar ett vrål i tunnelsystemet och fram träder en Yeti.



Vad är då en Yeti? Film-i-veckan-redaktionen gjorde självklart sin research innan filmvisningen och kom fram till följande: Ordet ”Yeti” härstammar från ”yeh-teh” och betyder ”Klippbjörn” på nåt språk. Rapporter om dessa varelser började komma in under 1800-talet i samband med britternas utforskningar av Himalaya. Yetin beskrivs som en stor och muskulös apliknande varelse. Den är skygg, går på två ben och tack vare sin vita päls är den svårupptäckt i fjällen. Yetin rör sig smidigt även i flera meter snö och på flera tusen meters höjd.
Därför blev vi förvånade när Yetin som framträdde i filmen såg ut som en smutsig trasmatta. Den flåsade som en astmatiker redan efter ett par steg och rultade fram som ett diskbråck på två ben. Oddsen var emot Yetin. Men tack vare usel datoranimation var han snabbt ifatt sällskapet och begravde sina huggtänder i dem.



Trettio år senare flyger ett gäng sköna ungdomar i trettioårsåldern med sin high school football-coach från USA mot Japan. Ekonomin i gymnasielaget är god. De bokar ett eget Boeing 747 och har råd att flyga via Himalaya, en omväg på tusentals mil. Men oturen är framme och det drar upp till storm. Planet störtar och Yetin är hungrig. Men som tur är så är Nepals Räddningssällskap på fötterna och har uppfattat att en 747 störtat i Himalayas berg. De skickar två personer (en amerikan och en annan amerikan som i vissa scener bröt på ryska) med helikopter som av oklara inte kunde flyga hela vägen fram till vraket. Kommer de hinna fram i tid?



Minnesvärda scener: Det haglar av bra scener. En av de bättre inträffar i samband med att planet är på väg att störta. Planet förlorar höjd och piloterna kämpar frenetiskt med återta kontrollen. Men ett berg dyker upp bland molnet och plötsligt har de förlorat bägge vingarna och stjärtfenan. Men piloterna är obotliga optimister och fortsätter försöka räta upp det lilla som återstår av planet.
När planet väl slår i backen sprutar det människor och metall åt alla håll. Förödelsen är olidlig. Coachen kläms fast, flera unga fotbollstalanger i övre medelåldern krossas i bråten. När röken väl lagt sig kliver en kille ut ur flygplanstoaletten och undrar vad det är som har hänt och varför inredningen är i sån oordning.
En annan fullkomligt fantastisk scen är när ett par överlevare från vraket bestämmer sig för att frivilligt bege sig in bland bergen för att hitta en kommunikationsradio och kalla på hjälp. De pulsar iväg och inom kort har de hittat radion. Dessvärre hittar också Yetin dem. Han sliter sönder en av de två personerna och äter upp allt utom en arm. Den andra killen lyckas smita in i en skreva. Dessvärre så har han brutit bägge benen i tumultet. Han löser detta på ett finurligt sätt genom att spjälka det ena benet med radion och det andra benet med sin kompis avslitna arm. Sen är det bara att traska tillbaka till lägret igen.

Minnesvärda citat: När planet störtat rör sig de överlevande runt i vraket och letar efter andra överlevande. De kommer slutligen fram till cockpit och ser piloten sittande fastspänd i förarsätet. Hans ansikte ser ut som om man slagit på en ketchup-flaska med en slägga och strösslat resultatet med glasskärvor. De sliter i piloten som kamphundar och undrar samtidigt hur han mår. Pilotens svar är föga överraskande: ”Not so good really.” Dessvärre avled piloten bara några sekunder senare ...



Omdöme: Man får hoppas att de här ungdomarna är fantastiska fotbollsspelare för deras överlevnadsförmåga är obefintlig. Låtom oss ge eder flertalet exempel:
  • När de kraschar planet och kliver ut i snön så är det första de gör att klaga över hur mycket de kommer att frysa ihjäl. Detta säger de samtidigt som de är omringade av små brasor och en mastig skog i bakgrunden.
  • Det dröjer inte heller många minuter innan fattar beslutet att knapra på liken av sina avlidna kamrater, trots att alla mycket väl vet hur köttkonsumtion påverkar klimatet.
  • När Yetin för första gången dyker upp vid planet och hotar gruppens välbefinnande föreslår gruppens ledare att de borde sova nu.
  • De försöker att fånga en kanin med en röd resväska.
  • När Yetin fångar en människa och springer iväg med henne skrikande över axeln in i skogen så förslår ledaren återigen att de borde sova nu. Överhuvudtaget så försöker de lösa de flesta hotfulla situationerna med att sova snutt. (Det bör även poängteras att det finns en räddningspatrull beväpnade med pistoler bara hundra meter ifrån där dramat utspelas. Men de sover också snutt.)
  • De låter gruppens psyko få behålla den vässade glasskärvan, och de förser även honom med en nödraketspistol. (Några minuter senare så skjuter psykot en kompis i ögat med pistolen och hotar gruppen med att skära sönder dem med hjälp av just glasskärvan).


Filmen är ett maraton av usla beslut och konstigheter. Förutom överdriven sömn så väljer de att slåss mot Yetin med vässade pinnar istället för de laddade pistoler de tagit med sig. De sitter ute och fryser ihjäl när de har en flygplanskropp med tak och väggar att vara i. De äter lik trots att de har både kaniner och choklad strösslat omkring sig.

Visste du att: Den här filmen har inte blivit Oscar-nominerad. Det beror på att flera av skådespelarna i filmen är svarta och Oscarsjuryn är rasister.



Inga kommentarer: