Titel: Future War
År: 1997
Land: USA
Genre: Sci-Fi
Publik: Hanne, Andreas
Handling: Allt är lugn och ro på jorden. Fjärilar parar sig i solljuset, tallar susar stillsamt i vinden och tittar på. Men plötligt dyker det upp cyborgs från framtiden. Ondsinta sådana, och med hjälp av sina spår-dinosaurier kidnappar de en mängd människor och pyser sedan tillbaka ut i rymden igen. Människorna blir slavar och tvingas till slavarbete. Oklart vilket arbete de tvingas utföra, kanske tråkiga administrativa tjänster eller kanske köra buss? Man får aldrig veta. Men en slav (utan namn, så låt oss kalla honom Mr X) blir aldrig riktigt bekväm i sin slavtillvaro och vill hem till jorden igen. Mr X irrar, stressat, runt på rymdskeppet ett tag innan han till slut lyckas få tag i en rymdkapsel och dundrar iväg mot den blåa planeten. För er som vill veta hur många knapptryckningar det krävs för att navigera ett rymdskepp från yttre rymden till att jorden, så är det antalet två. Alltså två knapptryckningar. Nu måste väl allt vara frid och fröjd? Knappast! Cyborgarna blir sura som citroner och är honom hack i häl med sina spår-dinosaurier. De kommer inte ge sig förrän de har fångat in honom och fört tillbaka honom bakom skrivbordet där han garanterat kommer att tvingas göra bokföringsjobb eller bygga strömbrytare eller nåt igen … Frågan är; kommer cyborgarna att lyckas …?
Minnesvärda scener: Nunnan Ann (som kedjeröker) hittar Mr X utslagen på en väg. Föga anar hon att Mr X några ögonblick tidigare blivit halvdödad av en cyborg och även bevittnat en dinosaurie som tuggat i sig en hemlös mans ansikte för att sedan explodera framför Mr X ögon. Nunnan Ann tar hem den skadade mannen till gayparet (tror vi) Fred och Oscar som även är tillsammans med Romano (tror vi). Nån av dem har en son (tror vi) som heter Max som bor i samma hus (tror vi). När mr X vaknar så visar det sig att han inte kan människo-språket. Men det är lugnt, syster Ann skriver ”ABC” på en griffeltavla och några minuter senare så pratar han engelska flytande.
En annan väldigt bra scen är när Mr X blir gripen av polisen och satt i finkan. Han får då tid att kontemplera över sitt liv hittills. Vipps så åker tröjan av och han börjar göra kvicka slag i luften och sparkar, högre än en fullvuxen gran. De flashbacks som klipps in mellan slagen är från ungefär två scener bakåt, alltså ungefär fem till tio minuter tidigare.
I övrigt är de flesta springscener i Future Wars att rekommendera eftersom de tar många steg på få meter.
Minnesvärda citat: Syster Ann summerar filmen väl med detta citat: ”Four days ago a fire fell from the sky and it brought a man who would change my life forever. But also came a pack of dinosaur-like creatures, in various ages, shapes, sizes, and its masters."”
Omdöme: Älskar cyborgs! ÄLSKAR CYBORGS! De är som gjorda för för denna blogg. Varför? Jo, allt som behövs för att skapa en cyborg är silvertejp och vad du nu kan hitta i pappas garage. I denna film får vi se två utomordentliga cyborgs, den ena med hockeyfrilla och den andra med en haka stor som en pulka. När de rör sig så låter de som en lufttrycksborr som fräser till. Dessutom var sent 90-tal en bra tid för SciFi-filmproduktion. Det digitala har fått perfekt uselt fotfäste samtidigt som man håller kvar vid den föråldrade Van Damme-tematiken. Och om sedan filmen har en budget som skulle motsvara priset på en korv med bröd från IKEA, så blir det visuell dynamit! Future War är inget undantag. En stor del av filmen utspelar sig i någon konstig kartong-fabrik, vilket lämpar sig väl för att ramla runt i. Skådisarna är hämtade från nån kö till ett soppkök och de enda gångerna som dinosaurierna rör sig så får man se det ur förstapersons-vy med röd färgläggning. Publiken tappade hakan och många tummar upp for genom luften när ridån föll.
Visste du att: Oscar som spelar Freds och Romeros älskare heter egentligen Aldo Juliano. 1984 tog han sig hela vägen till OS-uttagningarna i brottning. Det gick inget vidare så han började strippa med Chippendales istället. Nu är han komiker. En mångfacetterad man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar