Don't be ninjin' nobody don't need ninjin'

Titel: Enter the Ninja

År: 1981

Land: USA

Genre: Action

Publik: Andreas, Daniel, Karl, Johanna, Adam, Emma

Handling: Cole har just tagit examen på Ninja-skolan. Hans mästare frågar: ”Vad ska du göra nu?” Cole svarar: ”Nu blir det mest löka. Har en polare som äger en plantage på Filipinerna. Kanske svänger jag förbi honom.” Sagt och gjort, Cole tar sig till Filipinerna. Men grinden till kompisens gods är låst. Ett ninjahopp senare är Cole över grinden och tar sig mot huset. En kvinna med hagelgevär möter honom men ett par ninjahugg senare så är hon oskadliggjord. Aj aj, det var visst polarens fruga. Ingen fara, polaren tyckte det var en kul grej och de båda tar sig en drink. Det visar sig att Frank, som Coles gode vän heter, har problem med en del skumma typer som vill åt hans land. Frank gör det ninjor gör bäst: Spöar skurkarna och lägrar sin bästa väns fru. Sen drar han vidare på sin ”Ninja post-graduation tour '81”. Men det är en annan historia som inte ens uppföljaren, Revenge of the Ninja, tar upp.

Minnesvärda scener: Ledaren för de ondas gäng, Venarius, har mycket banbrytande management-metoder. Hans kontor har en stor pool där han dirigerar ett damlag i synkroniserad simning samtidigt som administrativa sysslor sköts vid skrivbord som kantar poolen. Scenen visar att Venarius är mycket mer än en vanlig skurk utan en man med visioner utöver det vanliga. Synd att han tog en kaststjärna i bålen senare i filmen. Innan denna tragiska scen så anställer Venarius en av Coles klasskamrater (den sure Hasegawa) från Ninja School Class of '81 för att mörda Frank samt sabba hans plantage. Och som han gör det! Hasegawa bränner en by med en så smittsam entusiasm att redaktionen var ögonblick från att tända eld på biosofforna! Han springer i full ninja-mundering med armarna i vädret, kastar facklor och tjoar. Kanske ännu ett tecken på Venarius effektiva ledarskapsmetoder. Värt att notera är också att Cole ofta har en helt annorlunda frisyr och kroppsbyggnad i de mer avancerade slagsmålsscenerna.

Minnesvärda citat: Skurk: ”So who are you going to kill next, Mr. Ninja?”
Cole: ”My friend, a ninja doesn't kill. He eliminates and only for defensive purposes.”

Omdöme: Tja, det var ju ingen Ninja Terminator direkt. Men det finns en hel del godsaker i denna film: Balla skurkar, en snygg mustasch samt tveksam moral hos hjälten. Men, det är en ninjafilm och på just den punkten så misslyckas filmen. Det är inte tillräckligt spektakulärt. Var är mystiken, rytmiken och kalabaliken som vi så intimt förknippar med dessa kampsportens gycklare? De kastar visserligen in en tysk mini-boss med krok som hand. Men han är inte vidare spektakulär, utan gömmer sig mest bakom sin stora kompis, eller blir upphängd i kroken mot någon träbalk.

Även namnet ”Enter The Ninja” gjorde att vi vred oss lite av obehag i stolarna. Skulle det komma en del oönskade kärleksscener, ninjor emellan, som en slags Brokeback-Mountain, men bakom tunna pappersväggar och för en mindre budget än vad en GB big pack kostar? Vi på redaktionen har visserligen blivit ganska härdade när det kommer till tutt-och-stjärt-fronten, men det blir sällan smakfullt när vuxna människor på film svettas och gnuggar sig mot varandra. Producenten verkar aldrig sätta av speciellt många kronor på att ge kärleksscener en rättvis ljussättning och silkeslakan. Kronorna går istället till aluminiumfolie för roboten, eller pappkartonger att köra in bilen i.

Visste du att: Franco Nero, som spelar Cole, spelade Django i orginalfilmen Django från 1966 som Quentin Tarantino nu gjort nån sorts hyllning till.