Master Ninja Harry vs The Ninja Empire

Titel: Ninja Terminator

År: 1985

Land: Hong Kong

Genre: Action

Publik: Professor Martin, Charlemagne, Daniel, Andreas

Handling: Glöm allt du trodde du visste om ninjor! Eller vänta, glöm inte det där om rökbomber, smyga snabbt, kaststjärnor, viss teleporteringsförmåga, göra volter och flinkt fotarbete. Allt det finns med i denna film. Till det nya hör: Kajal, färgglada kläder och skjuta eld/is. Man kan tro att med allt detta inkluderat så borde allt vara frid och fröjd i ninjavärlden. Icke sa nicke. Tre ninjor har stulit den magiska ninjastatyn The Golden Ninja Warrior. Statyn ger ägaren magiska ninjaförmågor bortom vad en simpel ninja vågar drömma om. Statyn delades dock upp i tre delar av ninjatjuvarna så de får inte så mycket nytta av den. Men Ninjaimperiet blir störtförbannade och vill naturligtvis ha tillbaka statyn. Sen blir storyn lite kluddig. En av ninjatjuvarna dödas och hans syster kidnappas vilket får några andra ninjor att surna till. Samtidigt sätts Jaguar Wong in för att spåra upp och rädda systern. Så medan ninjor slåss hejvilt mot andra ninjor så går Jaguar Wong loss på allt han möter. Det är fight efter fight efter fight. Sen avslutas det hela med en fight.

Minnesvärda scener: Jaguar Wong är kanske filmhistoriens mest framgångsrika hjälte. Alla som anfaller honom får stryk och blir förolämpade under tiden. Alla som anfaller honom står först och ser lite kaxiga ut i sina dansbandskläder sen smäller det och Jaguar går vinnande ur striden. Det är först i slutet som han får kämpa lite när han får möta nån sorts boss. Bossen heter Tiger och bär en blond lockig peruk genom hela filmen. Sen tar han av sig den i striden mot Jaguar och Jaguar blir otroligt chockad över att det bara var en peruk. Ni får döma av bilderna huruvida denna chock är motiverad.

Medan Jaguar spöar folk så gör ninjor upp i diverse strider. Den gode ninjan är Ninja Master Harry som har mustasch och lever ett skönt liv i Hong Kong med sin special lady friend. I en scen tappar hon en levande krabba på golvet när hon ska tillaga den, ingen fara, Harry drar en kastkniv rakt genom skalet på krabban innan den hinner ställa till med trubbel. Harry sköter för övrigt all sin externa kommunikation med sin Katten Gustaf-telefon. I en scen så ska Harry skrapa bort frost från sin vindruta innan han ska in i bilen (Hong Kong har en medeltemperatur på plus 23 grader Celsius) då har skurkninjorna varit framme och sprejat hot på hans bilfönster. De höll koll på att det var frostnatt på gång i Hong Kong och skred snabbt till verket.

Man får lära sig mycket om ninjor i denna film. Exempelvis skickar de hemskt gärna sina hot med hjälp av leksaksrobotar. När ninjor ska rigga en bomb så använder de både tidsinställt utlösare samt en utlösarknapp för att spränga. De gillar också att sitta i jättesmå rum och slå på varandra för att testa sin power. Ninjor äter också gärna vattenmelon och signerar sina kaststjärnor. Filmen har även en ångande het sexscen där en man älskar iförd en svart polotröja. iSexy.

Minnesvärda citat:

Skurk som ger Jaguar Wong en cigarett före Wong ska bli dödad:

”-I guess so, after all it's unlikely you'll contract lung cancer before I kill you.”

Omdöme: Godfrey Ho har gjort det igen! Han har meckat ihop en gammal 70-talsrulle med lite ninja-action och fått till en helvetes åktur. Det spelar ingen roll att filmerna binds samman med konstiga telefonkonversationer eller att man kastas mellan 80-tal och 70-tal. Detta är non-stop action kombinerat med de dummaste rekvisitan i filmhistorien. Varför har Ninja Master Harry en Gustaf-telefon? Varför är det små leksaksrobotar som används som det mäktiga Ninjaimperiets budbärare? Godfrey Ho är ett geni i klass med Da Vinci och Mozart. Vi kan inte riktigt greppa hur han tänker för han är så långt bortom vad våra simpla människohjärnor kan ta in. Denna mångfacetterade historia om The Golden Ninja Warrior är briljant men man märker på den stackars skådespelaren som spelar Harry att han inte är helt övertygad. Men så är det när man står i skuggan av en visionär gigant som Sir Godfrey Ho.

Visste du att: Ninjaimperiet firar 50 årsjubileum 2015. Man kan ha på sig kostym med en kaststjärna som fluga då.

Rymdturken

Titel: The Man who Saved the World

År: 1982

Land: Turkiet

Genre: Rymdopera

Publik: Professor Martin, Daniel, Charlemagne, Andreas

Handling: Murat och Ali är två rymdpiloter som efter en fruktansvärd batalj i rymden tvingas nödlanda på vad som verkar vara en obebodd sandplanet. Det första problemet som dyker upp i deras huvuden är inte hur fan de ska ta sig hem, utan vilken brist på kvinnor det kommer vara framöver. I desperation gör Murat sin beryktade ”Wolf Whistle”, ett vissling som alltid lockar fram kvinnor, men resultatlöst. För säkerhets skull uppmanar Murat Ali att försöka gå manligt utifall några döva kvinnor kanske gömmer sig i bergsskrevor eller buskar. Denna jargong kör de ända in- och rakt igenom kaklet med, med samma obevekliga entusiasm hela tiden.

Men planeten är lång ifrån obebodd. De hinner inte spankulera fåtalet meter innan en hord av skelett på hästar stormar dem. Hur otroligt det än kan verka, är skeletten mycket feta, så deras avancemang blir helt fel. De är så slöa att Ali och Murat enkelt kan rycka spjuten ur deras knotiga (och knubbiga) händer och enkelt välta ner dem i sanden.

Var det allt!? Knappast! Saker och ting ska bli mer invecklat än så. Stor-skurken i filmen har alltid haft ambitionen att ta över jordklotet, men misslyckats gång på gång. Men han har en hemlig plan att med hjälp av människohjärnor i sin arsenal nu slutligen kunna krossa denna gröna och frodiga planet. Med sina lojala krigare fångas hjältarna in och innan de vet ordet av befinner de sig på en gladiator-arena. Hur ska nu detta sluta?

Minnesvärda scener: Ali och Murat står nu på en sandig plan omringad av röda, luddiga varelser, metallkloss-monster och till synes mänskliga varelser. De är förvirrade, det är mycket att ta in. Efter en stund får de förklarat för sig av en skitful och fyrkantig robot med saftblandare som hjälm att de är en del av ett gladiatorspel. Och pang bom så drar allt igång. Och det måste vara universums sämst organiserade gladiatorspel. Alla kastar sig över varandra och slåss hejdlöst. Spjut flyger, män flyger, röda luddiga varelser flyger. Ingen vinner. Mitt i allt detta blir den skitfula och fyrkantiga roboten med saftblandare som hjälm så exalterad att han börjar pressa sönder skallen på en unge ur publiken. Kanske var publiken också gladiatorer? Ingen vet, antagligen inte roboten heller.

Gladiatorfighten gick såklart utmärkt, eftersom de turkiska krigarna verkar vara bäst på allt de företar sig. Så efter lite rundturer genom gångar i berget kommer de till slut till en höjd. Då beslutar de sig för att gymnastisera. Och som de gymnastiserar! De står och slår frenetiskt med öppna händer in i varenda stenblock de kan hitta i öknen. PANG! PANG! PANG! om och om igen. De klöser även i sand, kanske för att vässa fingrarna? Men höjdpunkten är när Murat knyter fast enorma stenblock kring sina ben och gör höga sparkar, till synes helt obehindrat, som om stenen bara var av frigolit! Ingen uttrycklig förklaring ges till varför de tycker att gympa står högst på agendan när Jorden är på väg att bli till ett svart hål. Kanske är de helt enkelt måna om vikten av en allmänt god fysik.

Minnesvärda citat: I inledningen av filmen, som är en hejdlös stöld av Star Wars-filmklipp ackompanjerat av Indiana Jones och Flash Gordon-musik berättar en voice over om vad som föranlett det enorma rymdkriget. Och förklaringen tar aldrig slut, det är mer infomation än bibeln. Det bara fortsätter och fortsätter och fortsätter i all evighet. Och voice-overn berättar med en sådan entusiasm att han spottar ut meningarna som en kulspruta. Men vi förstod i alla fall att Jorden var tvungna att försvara sig mot ett rymdhot och att Jorden skickade: ” … the two strongest Turk Warriors! … and some earthlings.”

Omdöme: Turkarna vet att leverera bra film. Så när vi kunde lägga fingrarna över något som i folkmun kallas ”Turkish Star Wars” så leviterade vi av förväntan i biosals-stolarna. Och om snabbfilmade sparkar och slag är ens kopp med té så kommer man inte bli besviken. Om man älskar Star Wars, blir man inte heller besviken eftersom de stulit stora delar av filmen och klistrat in i sin egen rulle. Om man aldrig tröttnar på Indiana Jones signaturmelodi så träffar man helt rätt nu med. Det är en enda loop av slagsmål där feta skelett, röda monster, varulvar med glitterpiskor till klor och silverrobotar står i kö för att få stryk av hjältarna gång på gång igen. Vi bör framhålla att slagsmålen är essensen i denna film och turkisk action från 70- och 80-talen har slagsmål som slår det mesta. Det viftas på på hejvilt och synnerligen okontrollerat. En konstig grej är att allt som oftast när turkarna slåss kan man se stora luddiga monster i bakgrunden som verkar dansa från sida till sida. Detta gör alltså monstren samtidigt som deras stridskamrater får avsparkade armar och krossade skallar.

Kvinnorna i filmen (2 st) har lika mycket djup som ett vitt A4-ark, männen ungefär som en soppskål. Kvinnorna får mest sitta fint och le lite blygt erotiskt. Men det verkar passa Ali och Murat alldeles utmärkt. (Dock tar en av kvinnorna ett initiativ under filmens gång. Inte bra. Men en trollkarl förvandlar henne till en äcklig spindel så ordningen återställs relativt snabbt.) 

Visste du att: ”Turks in Space” heter uppföljaren från 2006.